Kom och tänka på det här för ett tag sen, herregud vad tiden går fort alltså. Minns det som igår D:
Vad som hade hänt var att jag fick en urinvägsinfektion, inte en vanlig utan en väldigt grov som doktorn sa. Hade jag kommit in bara någon dag senare var det risk att de hade spridit sig till njurarna och det är riktigt farligt!
Mina första sympton var att jag hade ont i urinblåsan, riktigt ont. Inte att de sved som de brukar utan det bultade och den kändes full hela tiden. Ja vaknade minst 4 gånger under veckans nätter av smärtan, ibland gick jag upp på toa och jag satt där i flera timmar. Jag skojar inte. Jag minns en natt så väl, då jag sov hos Kevin, vi gick och la oss tidigt för jag kände mig inte så pigg, vaknar vid 2 och sitter på toaletten till klockan 05.30 då jag hör Kevins pappas alarm ringa (det var en vardag). Då sprang jag snabbt ner på Kevins rum och låg vaken sen dess.
Den smärtan kan jag inte jämföra med någon annan värk jag haft, de på sjukhuset sa att jag hade en hög smärtgräns pga att ja inte tagit min till akuten innan.
Ibland höll jag på att spy för att de gjorde så ont, jag kunde inte sitta, jag låg i fosterställning många timmar per dygn, jag hade riktigt hög feber och skakade dygnet runt. Precis innan vi bestämde oss för att skjutsa iväg mig till sjukan skulle jag duscha , ville inte komma dit med fettigt hår liksom. Det var så illa att jag ramlade i duschen. Kevin kom in och fick duscha mig (jag hade underkläder på ja). Hela tiden minns jag att jag sa : KALLARE, KALLARE! Men han sa : Det går inte kallare!
Jag hade alltså det kallaste på, ändå svettades jag och kändes som en kamin...
Spenderade 3 nätter på rummet, den första natten var nog värst, då fick jag börja med att fasta i 24 timmar (tror jag det var) Fasta är för er som inte vet, när man inte får äta alls under den tiden. Och i mitt fall fick jag inte dricka heller. Jag fick vatten i dropp i armen det första dygnet. Tror ni jag var torr i munnen eller? XD
sen fick jag röntga mig, min blindtarm och mage, men det var inte där felet satt.
Efter jmina 24 timmars fastande kom äntligen doktorn (dock 2 timmar försenad!!!) då kände han på min mage, sa: Nej det är inte din mage som är felet.
WHAAT?! Hade jag fastat helt i onödan??! typ ja. Precis då fick jag äta och gissa vad de var för mat? fiskgratäng, potatismos och ärtor, precis vad man vill ha efter detta -.-
Låg på rummet hela dagarna, kunde inte göra så mycket annat än att hålla på med mobilen och titta på tv. Hade fortfarande dropp i armen , dock ändrades det till antibiotika efter fastan.
Kevin kom och sov hos mig varje natt ♥
Jadu.. inget jag önskar någon och definitivt inget jag vill ha tillbaka! Gick på antibiotika i 14 dar efter mina 3 dygn på sjukhuset. Aldrig varit så trött i hela mitt liv.
Men efter det var allt över. jag skämtar inte om jag säger att jag kände den där smärtan i urinblåsan i över 7 veckor. Dock blev det värst mot slutet innan jag lades in. Men innan var det så att jag kände smärtan 24/7 men den gjorde absolut inte lika ont som de sista veckorna gjort!
Ja, jag hatar sjukhus, annars hade jag nog tagit mig dit tidigare ;)
